.

Idag åkte min Jimmy till Bengtsfors för fösta gången. Han ska jobba där fyra dagar i veckan på obestämd tid och kommer hem till helgerna. Innan har jag inte tänkt så mycket på det, men imorse mådde jag inte alls bra över det. Tårade lite i bilen på vägen till jobbet. Kändes så konstigt att jag skulle lämna lägenheten med honom i den och sen komma hem till den helt tomt. Hade svårt att förstå att han skulle iväg, men när jag skulle åka till jobbet blev allt väldigt verkligt.

Just nu känns det helt okey faktiskt. Försöker att se fördelar istället för att gräva ner mig i katastroftankar. Bara dumt att tänka i onödan, det vet jag hur det blir. Det bästa är nog att försöka att se till att ha något att göra så att jag slipper tänka så mycket på det. Även om han skickat säkert 15 sms redan. =)

Jobbet känns bra. Nu är jag på g. Nu kommer jag och tar er!!
Var iväg till naprapaten idag för att bli av med min yrsel som jag dragit på mig igen. Har spänt mig massor, men nu känns det mycket bättre. Så det var väl egentligen det enda som kunde ställa till det. Men inte nu.. nej nej. Nu ska de få se att det jag sagt är på riktigt. Att det inte är en ursäkt för att vara kvar.

Jag vet att jag har varit sjukt dålig på att blogga på senaste. Det har helt enkelt inte hänt något som jag tyckt är något att skriva om. Sen har jag väl inte haft intresset. Jag tog väl en blogg-paus, så alla så käckt kallar det. Pmmh.

Nej, jag ska ta och hejja på min pasta så den blir klar någon gång. Min hunger är så tok för stor för att orka med sånt här.