.

Var på Hudkliniken igår och pratade om min psoriasis och behandlingen för den. Läkaren, som jag träffat en gång tidigare, kände inte ens ingen mig. Det känns ju betryggande. När jag frågade henne om hon mindes att vi träffats innan, ifrågasätter hon mig! "Det stod inte i mina papper att vi träffades, utan att jag skrev ut receptet över telefon." Underbart.

Jag ska iaf börja sola igen i nästa vecka som det ser ut nu. Är lite nervös över det, eftersom jag mådde så dåligt sist. Sjuksystrarna var envisa med att jag skulle gå upp i tid hela tiden, när 1 min räckte bra. Så jag var illröd i flera dagar efter och det kliade så jag trodde jag skulle bli psykiskt sjuk. Kändes ungefär som att jag hade solsting på det. Att må så funkar ju inte när man ska jobba.
Så nu väntar en massa pappersarbete för att jag ska få minst 2 dagar dagspass i veckan för att kunna gå på behandlingen. Vilket strul det ska vara. Men det här gången är jag övertygad om att det kommer att hjälpa mig.

Så snart kanske man kan visa armar och ben utan att få blickar och känna skam. =)


Känner ni någon med psoriasis?