.

Jag har sån beslutsångest inför helgen. Det vore väl skönt att inte göra någonting, men jag förstår inte riktigt hur jag ska lyckas med det. Två dagar utan att göra någonting alls. Den enda fasta planen jag har är att jag ska köpa skor. Hur kul är det, egentligen?

Snart har jag jobbat mina sju dagar. Jag borde egentligen inte gnälla eftersom det är fler som jobbat ungefär 10 dagar i rad. Då hade jag nog varit extremt gnällig.
Har suttit och tänkt på hur många gånger man måste upprepa "Välkommen till Scandicbokningen. Du pratar med Lindha, hur kan jag hjälpa dig?" Med ett snitt på 60 samtal per dag under en 7 dagars period blir det ungefär 420 ggr.  Och det övriga manuset blir lika i nästan alla samtal.. Därför blir jag så glad när det kommer någon specialare som får mig att tänka lite. Då hamnar man i nuet, annars är man faktiskt lite som en robot. Ibland märker jag inte ens att kunden försöker vara rolig föräns långt efter. Det blir lite pinsam tystnad när jag måste fundera över vad som verkligen sas. =)

Det var någon gäst som jobbade för posten som ville betala med frimärken. Sjukt kul, egentligen. Men jag var så robotig att jag svarade, utan att skratta, "Det blir många frimärken". Han blev jättebesviken. Jag förstår det.

Men det där med att vara robot är nog det bästa i längden. Skulle man tänka för mycket på det man gör och att man gör det flera gånger om dagen, skulle jag väl bli tokig. Jag märker stor skillnad på när jag är i nuet när det ringer. Jag får en black-out och vet inte vad jag ska svara. Så det blir väl "Välkommen till bokningen... Lindha heter jag. Vill du ha hjälp?" Jag vet efteråt att det var fel, men iaf nära det man ska.

Det är inte lätt med ett monotont jobb man gillar. :)